Vad betyder grit?

I mitten av november bjöd Elevhälsan in till en föreläsning med fil dr Berit Nordström som i sin inledning översatte grit med ”uthållighet, att hålla fast vid långsiktiga mål trots motgångar och svårigheter” samt att grit kan beskrivas som driv, en blandning av drivkraft och passion.

De senaste åren har det skrivits mycket om grit, mycket tack vare de studier som Angela Duckworth ägnat sig åt under flera år och som 2016 resulterade i boken ”GRIT, the power of passion and preserverance”. Ett kännetecken för alla de som lyckades bra i olika sammanhang som Angela studerade var just grit (uthållighet, ihärdighet).

För att förklara sina resultat har Duckworth föreslagit en formel för betydelsen av grit:
talang x ansträngning = skicklighet
skicklighet x ansträngning = bra prestationer 
Eftersom det finns en stor potential i egenskapen grit – går det då att utveckla det hos våra barn och elever?  Forskningen menar grit är ett medfött personlighetsdrag men att det kan påverkas och främjas. I sin föreläsning tog Berit upp några förmågor som grundläggs i förskoleåldern som att reglera impulser, styra känslouttryck och att utveckla empati och samvete. För att uppmuntra utvecklingen av grit kan man

• ge stöd och återkoppling för att motivera barn att kämpa trots att det tar emot
• förklara att det går att påverka sina resultat, att ansträngning lönar sig
• visa att man har positiva förväntningar, att man tror på barnets möjligheter

Utvecklingen främjas av stort intresse och passion så att man fortsätter träna. Det är viktigt med tydligt definierade mål som har en mening. Träningen ska gärna vara koncentrerad, med omedelbar återkoppling, gärna med moment av repetition, reflektion och finslipning. Det måste också finnas hopp om att allt kan bli bättre. Vad det gäller återkopplingen så ska den vara nyanserad men tydlig och inte bara betona resultatet utan även uthållighet. Det är ofta fruktbart att använda misstag för att lära och förbättrat sitt arbete (Carol Dweck – tidigare inlägg). Ett exempel på ihärdighet och att använda återkopplingen (formativ bedömning) på rätt sätt finns i filmen om fjärilen.

Berit anknöt till det kända Marshmallowtest som startade vid Stanford på 1960-talet. Vid uppföljning efter ca 20 år har det visat sig att de barn som kunde vänta med att äta godiset i större utsträckning har lyckats bättre med sina långsiktiga mål, har nått högre utbildningsnivåer, har mindre bruk av droger och är bättre på att upprätthålla nära relationer.

Berit fortsatte med att tala om vad som blockerar inlärning som rädsla, stress, trötthet och hunger. Det gäller att skapa en miljö som präglas av trygghet och tillit. Några viktiga faktorer är lyhördhet, förutsägbarhet, struktur, avpassade krav och förväntningar samt tydliga regler och gränser. För skolans del stämmer det bra med de studier som bl a genomförts i Norge.

Slutligen betonade Berit också vikten av att vi tränar vårt minne på rätt sätt så att arbetsminnet inte blir överbelastat. Ju fler färdigheter som automatiseras desto mindre belastas arbetsminnet. I dagarna har det kommit flera artiklar i samma ämne, ex Daniel Willingham.

Berits presentation från den 15/11 finns i Fronter för personalen. Den 27/2 kl 17 är Berit tillbaka på Jarl Kulle-scenen med föreläsningen ”Vilken betydelse har anknytningen för barns fortsatta utveckling?”.

Artiklar och länkar:

• Torkel Klingberg, artikel ”Jävlar anamma i skolan” från Forskning & Framsteg
• Från Skolvärlden: Norsk forskning – tre faktorer för bra ledarskap i klassrummet