You are currently viewing Se din undervisning genom elevernas ögon

Se din undervisning genom elevernas ögon

Den 13 augusti var det Utbildningsforum i Ängelholm och jag hade förmånen att få berätta om min forskning för intresserade kollegor i kommunen. Här kommer en populärvetenskaplig text om min studie.

 

Läraren får idag stor uppmärksamhet i både forskning och media som en betydelsefull och rentav avgörande faktor för elevers lärande. Men vad som kännetecknar en skicklig lärares handlingar i undervisningen framkommer inte lika tydligt i rapporteringen.

Vad kan en lärare som ingen annan kan?

Alla som läser detta har troligen egen erfarenhet av att ha gått i skola och många också av att undervisa. Ett erkänt sätt att beskriva ämneslärares särskilda kunskap om undervisning är begreppet PCK, pedagocical content knowledge. I teorin om PCK beskrivs att ämneslärare har två stora kunskaps-komponenter i sin kunskapsbas, ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper. När det två gifter sig blir summan större än 1+1 och den speciella kunskap som ämnesläraren har när det gäller undervisning, den så kallade ämnesdidaktiken träder fram. I texten nedan använder jag begreppet lärare även om det underförstått är ämneslärare, alltså lärare som undervisar i ett specifikt ämne som avses.

 

Figur 2 Konsensusmodellen beskriver den konsensus som råder gällande PCK och i vilken process den utvecklas.

Från 1980-talet då begreppet PCK definierades och fram till idag har begreppet utvecklats och förändrats. 2015 gjordes ett försökt att ta fram en bild av vad som då var konsensus bland PCK-forskare i världen gällande begreppet. I den bilden har PCK satts in i ett större sammanhang där man beskriver att lärarens PCK skapas och utvecklas kontinuerligt i en ständigt pågående process. En process som också beskriver att erfarenheter av undervisning bidrar till lärarens kunskapsutveckling samt att även elevens roll och utveckling påverkar lärarens utveckling av PCK. Pilarna i figur 2 illustrerar hur de olika komponenterna samspelar och bidrar till processen.
I min forskning har jag undersökt hur lärare och elever reflekterar över de handlingar som de anser gynnar elevers lärande. Jag har också undersökt hur lärare reflekterar över elevers tankar om undervisningen.

Hur kan man få syn på vad en lärare gör?

För att undersöka lärarens handlingar och hur elever och lärare tänker kring detta har metoden videoklubb nyttjats. I en videoklubb använder lärare och elever film från under-visning som underlag för reflekterande samtal. Man träffas i grupp och ser på filmen med en gemensam frågeställning. I gruppen kan man när som helst stanna filmen och sätta ord på det man ser och vill belysa.  Frågeställningen i denna studies video-klubbar har varit:

Vad gör läraren som du tycker gynnar elevers lärande?

I studien ingick tre lärare och tre klasser på högstadiet vid tre olika skolor i en småstad i Skåne. Både lärare och elever deltog frivilligt i studien. Lärarna som var behöriga i både i NO och matematik bestämde sig för att det var undervisning i fysik som skulle filmas och användas som underlag för reflektionerna. Underlaget för videoklubbarna var tre filmade lektioner i fysik i åk 7 och 8. Med hjälp av de tre filmerna fick de tre lärarna och elever från de tre klasserna sätta ord på de handlingar de menade bidrar till elevers lärande.  Lärarna fick därefter ta del av elevernas reflektioner genom att läsa deras nedskrivna samtal. Videoklubbarna och intervjuer med lärarna ligger till grund för resultatet.

Vad lyfter lärare och elever fram?

Lärarna menar att de har nytta av att reflektera över sin undervisning gärna i dialog med kollegor och ser att det gynnar deras utveckling.  Lärarna lyfter också värdet av att se sig själv på film och menar att de får ett utifrånperspektiv som när det bearbetas med kollegor är värdefullt för en fördjupad förståelse för undervisningen.

Men de säger också att de som kollegor är färgade av sina förgivettagande om vad som är bra handlingar i undervisningen. Som lärare letar de i filmen efter sådant som de redan ”vet” är bra. Exempelvis berättar lärarna att forskningen säger att formativ bedömning är bra, då söker man efter det när man letar efter gynnande handlingar i filmen och sätter ord på dessa. Detta innebär att lärarnas förkunskaper och erfarenheter kan ställa sig i vägen för andra perspektiv.

”På något sätt så glider vi ju in i saker som vi redan vet är bra. Fattar du lite vad jag menar. Vi vet att det är bra att förstärka, vi vet att det är bra med begrepp.” (citat från lärare)

Därför menar lärarna att elevernas perspektiv är värdefullt och till viss del nytt. De har inte tidigare lyssnat på elever när de reflekterar över lärarens handlingar i undervisningen och hur dessa gynnar elevers lärande. Lärarna menar att elever ser undervisningen mer ur ett individuellt perspektiv och beskriver på vilket sätt olika handlingar uppfattas av dem. De har djupare tankar om vad läraren gör och varför, än vad lärarna har förväntat sig. I sina reflektioner är de intresserade av undervisningen och har tankar som lärarna gärna lyssnar till och tar till sig av. Det är inte så att alla elever beskriver handlingar och hur de gynnar elever helt samstämmigt. Att höra elevers uppfattningar menar lärarna höjer lärarnas kunskap om elever och om hur elever uppfattar undervisningen.

”Elever är en guldgruva att ösa ur om man vill utvecklas professionellt” (citat från lärare)

Undervisning och lärande – två sidor av samma mynt!

Arbetssättet med videoklubbar kan komma att gynna elevers inflytande över undervisningen och bidra till att kunskapen om förhållandet mellan undervisning och lärande fördjupas. Detta i sin tur leder till att lärare lär om hur elever förstår undervisningen och även till att elever blir medvetna om och lär om lärares undervisning. För att kunna undervisa behöver du veta något om hur elever lär. Likaså behöver du för att kunna lära, förstå något om hur undervisning fungerar.

 

Vad har jag för nytta av detta?

Vill du utveckla din undervisning som lärare är elever en källa till utveckling. Eleverna kan sätta ord på hur de uppfattar undervisningen. När läraren tar del av elevers reflektioner, lär läraren sig något om hur undervisningen uppfattas och kan justera den samtidigt som eleverna tränar sig att se på undervisningen utifrån och kan på det sättet utveckla sin förståelse för undervisningen och få lättare att tillgodogöra sig den.

“Jag tycker att det är bra när man gör sånt här. Det tycker jag nästan att man borde göra i alla ämnen. För då får ju lärarna faktiskt reda på vad som är bra och vad som är dåligt med deras undervisning. Precis som vi får reda på vad vi gör bra och dåligt så behöver egentligen lärare också få det.” (citat från elev)

Studiens resultat visar att elever kan vara en källa till professionell utveckling för lärare! Ett sätt kan vara att fråga elever hur de upplever någon handling i en lektion. Kanske kan de få skriva en minut om detta till läraren.

Lyssna mer till elever och jag lovar att du lär!

Eva Pennegård
Specialpedagog i Ängelholms kommun och
licentiand vid Lunds Universitet

Referenser om du är intresserad!
PCK – Shulman, 1986
Videoklubb – van Es & Sherin, 2010
Konsensusmodellen – Gess-Newsome, 2015

Lämna ett svar